Sex dagars non stop carnelvalyra, josses vilken fest!
Allt drogs igang till tonerna av Lady Gaga pa lordagsmorgonen. Vi flog ur sangen och drog pa oss vara efterlangtade carnevalkostymer: forskrackliga peruker i trafikljusets farger samt ett raffigt rott lappstift. Fula som stryk tog vi staden med storm och fick staende ovasioner. Det verkade som att lokalbefolkningen uppskattade att turisterna pyntat sig i den bolivianska flaggans farger: verde, amarillo och rosso!
Det visade sig att turen var pa var sida denna pangdag. Utan biljetter flortade vi oss in pa basta tankbara laktare. Vi kan nog tacka perukerna, for efter nagra minuter var vi kompisar med hela var sektion. Med undantag for en liten ilsken man pa Linas hogersida som tyckte att Lina nuddade hans filt for mycket.
Tillsammans med vara nyfunna vanner stod vi och dansade, skrek och appladerade nar paraden timme efter timme efter timme tagade forbi. Sista kvallen blev osigare an nansin och det hela slutade med att vi blev en del av det myllrande paradtaget. Av det fick vi mersmak, sa nasta ar slar vi pa stort och drar pa oss nagot fargsprakande eller lurvigt och ar med pa riktigt.
Nu har vi kommit till La paz, och vi kan ju saga som sa att vi ar lite trotta idag.
